Typiskt....

Sagan om de båda flockarna Åsbo och Orust som levde lyckligt sida vid sida på den lilla gården fick igår kväll en ände med förskräckelse! Hade Orusthönsen ute på sin vanliga kvällstur igår kväll. Fredagsmyset var i fullgång med soffmys och popcorn. Plötsligt ser jag i ögonvrån något svischa förbi fönstret. Snart svischade det till igen, och då ser jag vad det är...Mickelräv med höna i mun jagad av tre katter. Myset fick ett hastigt slut. Störtade ut och började klappa händerna (konstig reaktion, men visade sig vara effektiv). Räven stannade upp och släppte lilla Estelle. Hon klarade sig utan större skråmor. Vad värre var att båda tupparna saknades, och då vi äntligen hittade den andra hönan Josefine, var hon rejält medtagen. Chockad och hade bitmärken över ryggen som inte blödde men såg djupa ut. Hon fick det varmt och gott under värmelampan hos kycklingarna, men dog under natten. Suck! Har därför bara en Orusthöna kvar, samt de i kläckaren. Egentligen vill jag ju bara sörja, men måste hitta en lösning för lilla Estelle. Kanske får hon bo med kycklingarna till en början. Så typiskt bara; har just köpt hönsgårdsmaterial för en smärre förmögenhet för att kunna ge Orusthönsen en redig hage. Nu blir det att tänka om. Igen...Vågar nog inte ha Åsbohönsen så fritt som jag haft innan heller nu när Mickel vet adressen, så det blir att bygga vidare ändå, men med annat fokus. Fortsättning följer... (Är väldigt stolt över mina katter som försökte skydda ägorna mot räven!)